[vc_row][vc_column][vc_column_text]
Ryktet hade nått oss om att skogen är full av svamp. Eller, rättare sagt, vi blev bjudna på en underbar middag där innehållet i svampsåsen hade hämtats ute i Brösarpsskogarna. Så vi blev sugna att pröva lyckan själva och trampade ut en av de ljumma sommarkvällarna.
Tre barn med på färden; en pessimist, en hoppfull och en virrpanna. Nu tillhör inte vi de där som kallas svampexperter, utan vi ska snarare beskrivas som de som nås av svamprykterna lite för sent. Vi ligger liksom steget efter i redan upptrampade svampstigar. Det märktes när vi skannade av en underbar bokskog där vi förr gått på svampkurs. Här hade flera andra plockat svamp innan oss.
Kantarellerna vi hittade räckte knappt upp över löven som täcker marken. Men vi hittade åtminstone svamp och det var barnaskaran glad för. Pessimisten blev optimist. Flugsvamp och diverse andra sorter som jag inte vet namnet på hittade vi också, men de fick inte följa med i korgen. Dessutom hittade barnen varannan meter roliga pinnar, stubbar som gick att bestiga eller förmultnade stockar som gick att göra utgrävningar i.
Så vidare tyst och fridfull blev inte svamputflykten, men njöt gjorde vi ändå av att få gå i en vacker bokskog tillsammans. Väl hemma igen räckte de magra kantarellerna till varsin smörstekt macka och det tyckte vi alla var sanslöst gott. Nästa gång ska vi vara steget före.
♣
[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][vc_gallery type=”flexslider_fade” interval=”3″ images=”17517,17516″ onclick=”link_image” custom_links_target=”_self” column_number=”2″ grayscale=”no” choose_frame=”default” img_size=”full”][/vc_column][/vc_row]
