[vc_row][vc_column][vc_column_text]Brösarp tillhör de nederbördsrikare delarna av Skåne, men i år har det varit en ovanligt torr sensommar. Nu har äntligen hösten kommit och med den också det efterlängtade regnet som börjat fylla på vatten i skogsbäckar och kallkällor. Därför blir det kontraproduktivt att svära över regnet när det äntligen kommer, trots att vi planerat en skogsutflykt med grillning tillsammans med en kompisfamilj med barn i ungefär samma åldrar. Det fanns till och med tankar på att elda upp bakugnen i trädgården och köra pizzakväll, men de tankarna satte regnet stopp för redan när jag såg prognosen. Men en skogsutflykt kan inte regnet stoppa, inte heller en eld för att göra varma mackor. Det går alltid att hitta torr död ved i en skog.
Vi bestämmer oss för att gå till grillplatsen nedanför Tockabjärs källor. Där kan vi få visst regnskydd av de kolossala bokträden. Därtill är det en väldigt vacker vandring genom bäckravinen och inte alltför långt bort för barnen.
Solen strilar för några ögonblick genom molntäcket och det gulnande lövverket när vi kommer till gläntan längs Backaledens stig. Vi letar reda på lite torra grenar, vilket visade sig inte vara lika lätt gjort som sagt efter förmiddagens skurar. Vi travar pinnarna likt ett timmerhus i mitten av stencirkeln som utgör grillplatsen. Nu börjar det regna igen. Jag fyller den lilla kvadraten med småpinnar och torrt gräs som jag hittade under en av bänkarna. Jag gör några tappra försök med tändstålet men inser ganska snabbt att det börjar bli bråttom att få upp en eld. Tändstickorna åker fram och det räcker lyckligt med en för att få fyr på gräset.
Regnet tilltar och vi fäller upp ett paraply för att inte dränka den lilla elden som så sakteliga växer. Mer ved behövs. Alla hjälper till och i takt med att elden tilltar kan vi slänga på allt surare ved och till slut har den vuxit till en rejäl brasa. Mackjärnen åker fram, sotiga från otaliga eldar, och snart blir det tyst runt grillplatsen sånär som på regnets droppande från träden. Barnen sitter upptagna med varsin macka i munnen och antingen varm choklad eller nyponsoppa i sina kåsor.
Hur många eldar har man inte gjort när det är vackert väder? Det är så många att ingen sticker ut speciellt. Alla minnen är blandade. Men denna eld vi gjorde upp i dag, som säkert tog en timme att få stor med de sura vedpinnarna, är vi lite extra stolta över. Visst var det blött, men väta torkar medan minnena består. Och barnen verkade också lite extra stolta över söndagens lilla äventyr, kanske för att vi var beroende av deras pinnar till elden. Alla blev vi mätta och belåtna.
/Fabian
♣
[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][vc_gallery type=”flexslider_fade” interval=”3″ images=”16903,16904,16905,16902,16906″ onclick=”link_image” custom_links_target=”_self” column_number=”2″ grayscale=”no” choose_frame=”default” img_size=”full”][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][/vc_column][/vc_row]
0 Comments