[vc_row][vc_column][vc_column_text]Det är söndagskväll i oktober när detta årtusende bara var nio och en halv månader gammalt. Svenska musiklivets blickar är riktade mot Brösarp, eller rättare sagt till och med tidningar som brittiska The Wire har reporter på plats på Galleri Neon i lilla Brösarp. Folk har kommit i busslaster från Malmö och andra har rest från Norge och Tyskland för att få vara med om denna ytterst speciella kväll tillsammans med några av de mest stilbildande och inflytelserika musiker på denna sidan av Elvis Presley. Utan kvällens musiker inget Nirvana till exempel.
Vi har byggt scen och riggat ljud och ljus hela dagen och båda mina Fenderinstrument är utlånade. Stratocastern till Loren MazzaCane Connors och precisionsbasen till självaste alt-rockikonen och multikonstnären Kim Gordon. Och det är just hennes kväll i kväll. Självklart har hon sitt band och fler därtill med sig, men det är hon som satt repertoaren och valt upplägget.
Det är sista kvällen på Kulturbro 2000. Det är ruggigt och rått ute precis som det brukar vara i mitten av oktober. Men där inne i galleriet och konsertlokalen råder en smått magisk stämning. Många av de tillresta måste nästan nypa sig i armen och undra: Är detta verkligen sant? Hur sjutton hamnade ett av världens mest stilbildande och betydande band på en liten scen i Brösarp? Självaste Sonic Youth!
Den gyllene kulturepoken i Brösarp
I slutet av 90-talet började en gyllene epok i Brösarps kulturhistoria när nämnda Galleri Neon slog upp portarna. Grunden till det hela var att Brösarps kommunala bostadsbolag skulle gå upp i nutida kommunens bostadsbolag, och för att se till att pengarna stannade i bygden och inte konfiskerades av det nya bolaget gjordes en storsatsning i Brösarp. En stor del av Vägverkets gamla vägstation rustades upp och byggdes om till en stor modern vägkrog med tillhörande turistinformation.
I den nyrenoverade och nu kolsvarta byggnaden närmast den stora parkeringen flyttade Galleri Neon in tillsammans med ett sällsynt fashionabelt dansgolv av sviktande ekparkett. En välutrustad grafikverkstad höll redan till i ena änden av huset och dit kom elever från Österlenskolan som en del i sin konstnärliga utbildning. Och tack vare kontakterna med konstmuseichefen i Ystad kom Galleri Neon med i en storsatsning på att bygga en kulturell bro över Öresund i samband med att den riktiga bron skulle invigas. Världsartister och konstnärer engagerades i projektet och kulmen var denna vecka i oktober för 17 år sedan.
Sonic Youth i upplösta versioner
Nu står vi här, den 15 oktober 2000, efter en vecka som började med en bejublad, om än ”vanlig”, Sonic Youth–konsert på Ystads teater, och fortsatte med att respektive medlem fick förfoga över varsin kväll, på konstmuseet, Kabusa konsthall, och nu ska allt avslutas här i Brösarp med Kim Gordons afton.
Konserten öppnar med att Martin Klapper och Herman Müntzing spelar på leksaker och andra hemmabyggda instrument. Sedan tar Kim Gordon över taktpinnen genom en rad olika musikala kombinationer. Lotta Melin spelar gitarr på Jim O’Rourke. Kim Gordon spelar barfota och balanserar på min elbas medan Lotta Melin dansar till ljudmattan som även Lee Ranaldo är med och bygger med sin gitarr. Thurston Moore, Lee Ranaldo och Mats Gustafsson har en trio medan konstnären Nils Dicaz målar på baksidan av den upplysta och genomskinliga backdropen. Thurston More och Jim O’Rourke drar av en sprakande karaokeversion av Sparks gamla slagdänga ”Thanks But No Thanks” (vilket bland annan nämns i denna artikel i Rollong Stone). Kim, Jim och Steve Shelley har en trio. Loren MazzaCane Connors kör solo och sedan kommer alla in för en maximal final.
Allt var nästan för bra för att vara sant, men några veckor senare kom en svartvit seriestrip i tidningen The Wire som ett nyp i armen. Det handlade om ett litet ställe på norra Österlen som gästats av internationella storheter. På väggen har jag också två tavlor. En stor tavla med motiv som även blev en T-shirt av Leah Singer, och en litografi av Lee Ranaldo med motiv från landsvägen genom Brösarps backar med texten ”For Fabian” undertill. Det var alltså sant, och fyra dagar senare spelade Sonic Youth på en stor festival i Rio De Janeiro.
/Fabian
Sonic Youths officiella spellista från besöket i Brösarp
PS! Om du inte tror på mig så spana in SVT-dokumentären om osannolika veckan med Sonic Youth under Kulturbro 2000!
♠
[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][vc_video link=”https://youtu.be/h_yuTYi4xpM”][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][vc_gallery type=”flexslider_fade” interval=”3″ images=”17233,17232,17234″ onclick=”link_image” custom_links_target=”_self” column_number=”2″ grayscale=”no” choose_frame=”default” img_size=”full”][/vc_column][/vc_row]
0 Comments