Fler tåg med tradition än tuff-tuff-tåget

Paradtåget genom byn har lång tradition, så pass lång att inget riktigt vet när det började.
Paradtåget genom byn har lång tradition, så pass lång att inget riktigt vet när det började.

[vc_row][vc_column][vc_column_text]Brösarps ångtåg är det äldsta tåget i bygden. Det råder det inget tvivel om, eftersom det började tuffa mellan Brösarp och Kristianstad redan år 1900 (och sedan 1971 som museijärnväg mellan Brösarp och S:t Olof). Men ett annat tåg som också har många år på nacken i Brösarp är paradtåget på Nationaldagen. Detta tåg är inte lika gammalt som ångloket men betydligt äldre än själva Nationaldagen. Inget vet egentligen hur gammal denna tradition är, att gå parad genom byn bakom pukor och trumpeter, men bandet som spelar varje år fyller i varje fall 70 år i år.

Nationaldagsfirandet har alltid varit likadant, även innan den 6 juni var helgdag utan kort utan hette denna nyinstiftade helgdag, på den tiden den 6 juni hette Svenska flaggans dag. Byns föreningar samlas framför biblioteket och får varsin blå flagga med gult kors av Brösarps Byagille. Tomelilla Ungdomsorkester går först i tåget med tamburmajoren i täten. Sedan följer scouterna, fotbollsspelare, orienterare, med flera. Sist går en lös samling som bara går med. Själv gick jag ömsom med scouterna och Brösarps IF som barn men i år går jag i bakre regionerna med barnvagn.

Tåget avgår alltid klockan 17.30, längs Magistervägen i riktning mot Brinkehem där ungdomsorkestern spelar tre låtar för de boende på ålderdomshemmet. Här somnade min treåring i sulkyn medan storebror flaggade vilt tillsammans med sina kompisar i fotbollslaget.

Sedan börjar den riktiga paraden. Ett långt tåg med en svans av blågula flaggor rör sig sakta längs Albovägen, pulsådern genom byn som är synonym med riksväg 9, som för kvällen är delvis avspärrad. Virveltrumman smattrar och blåssektionen tutar medan folk står längs trottoarerna och tittar och vinkar. En del har till och med dukat upp middag i kvällssolen för att titta på festligheten.

I höjd med gästgiveriet svänger tåget ner på byängen där det redan samlats en stor publik i amfiteatern. Ungdomsorkestern ställer upp sig och drar några trudelutter. Aningen falskt och kanske inte det tajtaste, men det spelar mindre roll. Solosång och gemensam sång, några ackompanjerade av orkestern. Blommor och utmärkelser delas ut. I år är det just Skånska Järnvägar, alltså föreningen med 530 medlemmar som driver ångloket, som får Tomelilla kommuns kulturpris.

Äldste sonen verkar inte så särdeles intresserad av allt ovanstående. Han är fullt upptagen att busa med sina kompisar, vilket i stort sett alla barn verkar vara denna dag. Den som väntar på något gott väntar inte för länge, och det alla barn väntat på denna dag är godisregnet av avslutar Nationaldagen i Brösarp.

/Fabian

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][vc_gallery type=”flexslider_fade” interval=”3″ images=”17459,17460″ onclick=”link_image” custom_links_target=”_self” column_number=”2″ grayscale=”no” choose_frame=”default” img_size=”full”][/vc_column][/vc_row]

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *